JAG VAKNADE när Petter ringde, andra gången (01:30). för jag somnade när jag väntade..!

Vi fick nästan skynda oss lite ner till stationen och sen åkte vi buss (01:45) jättelänge!
det var jobbigt, obekvämt, högljutt och svårt att sova öht.

”Där hade ni tur, jag skulle precis åka”

i norrköping så klev det på massa högljudda människor som skulle till Nyköping. det tyckte jag var tokigt. ty, de underlättade inte situationen..!

tilll slut kom vi fram till stockholm (06:15) och jag är vrålhungrig… what to do?

(dator för tjugo kronor i timman typ.)

sen så tog vi ut lite pengar innan vi hoppade på bussen som hette härjedalingen – höken. (09:00) Det var mer bekvämt än föregående buss, färre folk, och de visade mer hänsy; var mindre SKRIKIGA!
Jag upplevde dock mer eller mindre nackspärr under hela resan. Det år svårt att sova på buss.

Petter sov en del när vi lyssnade på hans mp3 som är bättre än min. bigger – better…
Efter några timmar (under vilka min mage värkte av hunger konstant) stannade bussen på en större rastplats (typ 12) och jag åt en och en halv macka. (min egen och halva Petters) Tur att han är så liten i maten när jag är så stor!

sen köpte jag frukt, och en äppelmunk – en jordgubbsmunk.

bussen åkte vidare och Petter sov. Jag satt vaken, mättare var jag men övertrött och kunde inte sova. Jag somnade iofs några gånger och vaknade med skapligt ont i nacken.

Pojke vaknade (15:00) och var vaken en stund. Så fick jag äntligen sova: Jag kunde lägga huvudet på kudden i hans knä och vaknade inte förränns chauffören ropade ut: ”Nu är vi i Funäsdalen och 7 – 8 minuter.”
så satt vi en stund och jag tyckte att det var likadant överallt.

så klev vi av och efter en stund kom tess och ailo och hämtade oss.
woooh.. lite spänd var jag. (både fysiskt och psykiskt)

så kom vi fram typ… till ett hus och en stuga och farliga personer. Tyckte inte jag men Petter tycker tydligen att jag ska tycka det.
well well
Så…
Vi åt middag och det var gott och jag blev mätt. Det trugades ändå för en viss person tror tydligen att jag är en avfallskvarn. Är jag det? Så nära en människa kan komma kanske?

Efter middagen åkte jag med Petter när han skjutsade Mmmats till Veras. Jag har härmed SETT Veras…

Så lagade Petter sin dator, några barn retade mig (vaddå bad flashback) och kastade vinbär på mig och sen fick vi en flaska cola.